Jag har att jobba på…

Stryk med 2-3 i min matchdebut hemma mot Trönö. Och hur ska jag sammanfatta detta då…

Laget tycker jag gjorde en fin insats. I mål var för dagen inkastad en utespelare som gjorde en bra match, med tanke på att hon aldrig stått. Bra jobbat! På innemittfältet finns det tjejer som är duktiga på att hålla i bollen och passa den framåt. På mittbacken fanns två duktiga tjejer, då Sofie var väldigt säker och snabb och Michaela kunde läsa spelet bra och var säker på fötterna. Längst fram hade vi snabba tjejer också och på kanterna tycker jag också att det var duktiga tjejer!

För egen del då, inlindad i bandage och tejp för en sträckning som var på väg så fick jag hoppa in i ca. 20 minuten i första halvlek på ytterbacken. Nu är ju det här mitt eget referat, andra hade kanske tyckt annorlunda.

Jag har tränat två gånger och jag tänkte innan matchen att jag hoppas att jag får börja på bänken så jag kan få en rimlig chans att få en bild av deras spelidé. Jag hade förstått att Rolf ville att kantspelare skulle gå in i banan när vi anfaller, vilket går rakt emot min fotbollsfostran där det var viktigt att bredda.

Första halvlek då, jag tyckte själv att jag gjorde en bra första halvlek, då jag var peppad, låret kändes bra, jag gick ut med självförtroende och bröt sånt som kom på min kant och kunde skicka bollen vidare inom laget. Det enda som var dåligt var inkasten, för det är jag alltid varit kass på.

Jag har ju blivit fostrad så att jag ska bredda spelet som kantspelare, men i halvlek sa de till mig att inte bredda så mycket, utan gå närmare mittbackarna (jag fick tydligare direktiv angående detta, men när jag tänker på det så tror jag inte att jag ska avslöja för mycket, detta är ju trots allt en blogg hela världen har tillgång till)

Nya direktiv och ny halvlek, jag skulle fixa det här!  Tidigt i halvleken kommer en tjej på min kant då jag ligger nära innerbackarna och jag börjar gå ut mot henne. Men då blir jag osäker för jag började minnas vad de hade sagt om att hålla sig till mittbackarna. Men samtidigt tyckte ju jag att jag måste ju stoppa henne från att göra ett inlägg. Det är nog det man vill att jag gör också, men jag blev väldigt osäker där och det slutade med att jag inte gjorde nåt av dem. Hade jag tänkt själv så hade jag legat på henne och då hade hon inte kunnat göra det inlägget. Och det var synd att jag inte tänkte själv för det inlägget resulterade i mål. Ett som jag tar på mig.

I mitten/slutet av andra hamnade jag i en situation då jag kände att höger framsida lår sträcktes ut… ”faan” tänkte jag då, men det hade ju inte smällt till än så jag hoppades på att jag skulle hålla. Så 10 sekunder senare när jag vänt mig om och började sprinta så smällde det… NU har jag sträckt låret. Så jag klev av.

Jag har väldigt mycket blandade känslor för den här matchen. Jag tycker att det är roligt att se det här laget spela. Det är många som är duktiga på att hålla i bollen och så fort jag har förstått spelidén och integrerat den i mitt spel så kommer det här att bli skitbra. Stundtals spelade jag bra, men jag måste för det första jobba på konditionen lite mera, även om det känns betydligt bättre nu än tidigare. Explosiviteten måste jag också jobba på, jag tyckte inte det var så att dom sprang ifån mig, men det jag kunde när jag var yngre: Springa ifatt och springa ifrån mina motståndare… det kan jag inte längre. Sen så fick jag bollen alldeles för långt ifrån mig flera gånger, och det är verkligen inte likt mig! Jag har inte ens gjort så på senaste träningarna! Och så gjorde jag verkligen inte när jag spelade i Malå.

Första halvlek var bra, andra halvlek var frustrerande. Och ännu mer frustrerande är att jag är skadad nu för jag vill komma tillbaka på en gång efter den här matchen! Men det kommer ju inte att gå, nu är det rehab som gäller. Ska gå på träningen på tisdag men jag kommer ju inte att kunna spela allt för mycket. I värsta fall får jag ta med mig löparskorna och dra en löparrunda med en boll runt slingan. Jag ska jävlar komma tillbaka efter det här!

Skador suger

Lessheten börjar smyga sig på mig nu. För mindre än en vecka sen tog jag upp fotbollen och tyckte att det var skitkul och är så enormt spelsugen nu. Att börja träna med Wallvik är det bästa jag har gjort sen jag flyttade hit!! Jag ångrar bara att jag inte tagit upp det tidigare… men hur som helst, förra träningen kändes ännu bättre än den i söndags, men så mitt i en (riktigt rolig) övning så fick jag känningar i framsida höger lår och klev av innan det högg och en sträckning blivit ett faktum.

Idag är det träning igen, och när jag kom hem från jobbet bytte jag om och gick ner på ängen på baksidan för att måtta lite skott på mål, i syfte att känna hur låret kändes. Inlindad i bandage och insmord i liniment. Och mycket riktigt, hotet om sträckning ligger kvar, och nu kände jag det ännu tydligare. Så nu blir jag lite less faktiskt, jag är så himla spelsugen!! Matchpremiären verkar få skjutas fram och det stör mig… Inte för att jag tror att tränaren vill/vågar spela mig än, ens på bänken, för han har bara sett mig en gång (han jobbar eftermiddag i veckan), men om det här sitter kvar nästa vecka och han vill spela mig då så blir jag görless!

Jag var hos sjukgymnasten idag också och kommunicerade mitt problem om stramhet i benen. Hon sträckte lite på mig och konstaterade att jag var långt ifrån godkänd när det kommer till rörlighet i framsida lår, särskilt i det låret där en sträckning ligger och hotar. Hon visade hur jag skulle töja, fick ett program utprintat och sa att jag skulle göra det varje dag så skulle det bli bättre snart. Det hoppas jag verkligen… lite tjatigt när man vill spela

Nu ska jag ut och kut! Lite tur i oturen att jag inte kan träna idag egentligen, för jag har ett enormt behov av att förbättra konditionen… så nu får jag jobba på det! Det kan behövas

Kondition

Igår körde jag min första fotbollsträning på 5 år, med Wallvik som spelar i div. 3. Nu var det lite folk så vi slog ihop oss med herrlaget som tränade på andra sidan på slutet av träningen.

I början av träningen, då det bara var tjejerna, och vi körde lite bollkontroll och passningsövningar, så kändes det riktigt bra. Typ som att jag klarar det här på samma nivå som tjejerna i startelvan!

Men sen när vi slog ihop oss med herrarna och tempot ökade, så kändes det inte bra längre, för min kondition SUGER! Man kan ju tycka att det är bättre att ha tekniken än att ha konditionen, eftersom konditionen är lättare att träna upp om man har nån sorts grundkondis. Men har man ingen kondition så faller ju allt, det är lixom en förutsättning för att det ska funka. Så nu kommer mina inlägg att handla om konditionsträning och hur jag kommer att pressa mig själv till samma form som jag var i förut.

Ska man ha sån kondition som krävs för fotboll så är det bara att fara ut och springa. Och inte bara jogga, utan springa skiten ur sig. Jag tänkte satsa på lite kortare sträckor och hålla högt tempo, varpå jag kör intervaller. Sen kan man ju alltid variera lite och köra längre sträckor och inte hålla samma vansinnestempo, men jag kommer att måsta springa tills jag spyr. Det här funkar inte, nu får jag skärpa mig!

Ett tips förresten, om man som jag tycker att det är tråkigt att bara sträckspringa i flera kilometer, så kan man ta med sig en boll. Då blir det lite roligare

Förresten, så tyckte jag om stämningen i den lilla del av laget som jag träffat. Nu kände jag de tre tjejer som var med på träningen sen innan, men en annan tjej dök upp senare som inte tränade men bara tittade på. Sofie Hänestrand hette hon om jag inte minns fel. Men hon verkade trevlig också, så jag tror att jag kommer trivas bättre i det här laget än i mitt förra… tränaren gillade jag också, men jag tror han tog det väldigt lungt med mig, för att jag skulle få känna på träningen i lugn och ro.

Lycka till……